Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB 070-7307002.

Slides:



Advertisements
Similar presentations
JU NI RAI.
Advertisements

Resvaneundersökning (RVU) i Norrköpings kommun 2014.
>
Sv In- och utgående mobilitet – Den internationella dimensionen i vägledning Högskolan Väst Nina Ahlroos Euroguidance Sweden.
LANE BENTON LINN DESCHUTES CROOK LINCOLN *MARION River Road Long Tom Fern Ridge McKenzie River Alpine Alsea Covered Bridge 2 Rivers Pioneer.
Sound Pack a t s m b f c r h j n p l.
EXAMPLE 1 Standardized Test Practice SOLUTION Let ( x 1, y 1 ) = ( –3, 5) and ( x 2, y 2 ) = ( 4, – 1 ). = (4 – (–3)) 2 + (– 1 – 5) 2 = = 85 (
Grade 1 Theme 3 Decoding. Theme 3 Week 1 Double Final Consonants _ss _nn _tt _gg _ff _ll.
Menu. The tiger is the beiges species and and Tigger aged a they eau a big cat Tigger age good swoops and Tigger is long cat and Tigger good at jumping.
Review Spelling.
Supervision in Postgraduate Programs, March 8, C:a Local regulations, appointment procedures, previous evaluation and steps taken. 2.a)
Corresponding Parts in Congruent Triangles. Corresponding sides and angles Corresponding AnglesCorresponding sides AB C R S T AB RS BC ST AC RT.
TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG ÅMÅL 2-4/ CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom.
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Invånartjänster september Statistik nyttjande av tjänster Nationellt September 2015.
OECD STUDIE I SVERIGE: KOMMUNERS STADSNÄT & SAMHÄLSEKONOMISK NYTTA Crister Mattsson Acreo Swedish ICT.
Samhällsekonomi Inkomst – pengar in i kassan Utgift – pengar ut ur kassan.
Att äta rätt är enkelt - Grundläggande idrottsnutrition ©Johan Johansson.
Attraktiv arbetsgivare Anna-Lena Holmström Med kunskap inhämtad från undersökningar gjorda av: Kairos Future, Södermanlands länsstyrelse,
Klassekultur – arbejde med gruppesammensætninger og med den enkelte elevs hele situation Nørre G Skoleåret 12/13 Skoleåret 13/14.
Utenforskap Et nasjonalt problem som må løses lokalt.
LU15 Långtidsutredningen 2015 Långtidsutredningen / LU15 Helen Forslind - Projektledare.
Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland Seminar om vækst og beskæftigelse de kommende år i Østdanmark - Torsdag den 23. juni 2011 Roskilde Idræts-
Tobias Hedkvist Ulf Wallin Röda korsets folkhögskola Stockholm 31 mars.
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Sonja Vidjeskog Vad är inte ett ”moget” språk? Synpunkter på gränsdragningsproblematiken Mognadsprovet i utveckling, Helsingfors
Inledning – Dagens agenda Familjejuridik Fika Frågestund.
Sessionens mål Förstå betydelsen av fortlöpande utbildning om hundraårsjubileets program Fortsätta planering av hundraårsjubileets program i ditt distrikt.
SAMVERKAN I PRAKTIKEN Bräcke kommun Två patientfall.
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2016.
Lagen om allmänna vattentjänster.. Varför LAV?  Sprida kunskapen kring kommunens skyldighet enligt 6§  Öka chansen att rätt bedömningar görs vid VA-
Frederikshavn Havn A/S. Kajanlæg:6 km – dybgang 8 m. skibe på ca. 200 meter kan anløbe Færgelejer:7 – heraf 1 til katamaranfærge og 1 til jernbanefærge.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Stockholm_Stockholms Sjukhem (minst 7 svarande) Särskilt boende.
Maria Starborg Vetenskapsrådet Programkommitté (expert) Erfarenheter från arbete med tema hälsa – 7:e ramprogrammet.
Kalenderen i Outlook Steinar Skogheim Gruppe for meldingstjenester, USIT 14.juni 2016.
Migrationsrätt T6 26 mars 2012 Rebecca Stern. Politiken och juridiken ligger nära varandra på migrationsrättens område – diskussion om gränsdragningar.
1 Bli medlem i ett Saco-S-förbund 1 1 Nytt pensionsavtal PA16
Balkonger på Stenbrottet 9 Vi i balkonggruppen vill gärna bygga balkonger mot gården, under förutsättning att; störningarna för andra medlemmar blir så.
EFFEKTIV DATAINSAMLING MED DRÖNARE november i Stockholm Synas på konferensen.
Namn på siffror i ett tal. PENGAR OCH TAL 5327 kr = ( ) kr ental tiotal hundratal tusental.
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid synnedsättning _SKRS.
Mehmed Novo Diagnoser i NRS NRS Vårmöte Danderyd
Nätdel / Nätaggregat. Linjärt eller switchat ? Principschema – linjär reglering + Enkel konstruktion, driftsäker - Dålig verkningsgrad.
Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald i och omkring tätorten Kalmar län LONA-träff Nybro, Susanne Forslund.
UTBILDNING OCH ÖVNING En kartläggning av blåljusorganisationers tillgång till utbildning och övning inom området för svensk krishantering i Umeå kommun,
Bokslutskommuniké Viktiga händelser 2015 Bokslutskommuniké 2015 Hälso- och sjukvård Angereds Närsjukhus invigdes den 10 september SÄS fick det europeiska.
Emanuel Edlund / Första hjälpen genomgång Team 05 Januari 2015.
Ettspråklige og tospråklige ordbøker Hva er forskjellen?
SME om löner och arbetstider 30 januari Om undersökningen Syfte –Att undersöka SME-företagares löner och arbetstider Målgrupp –Företag med 1-49.
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars 2016 Photo: Henrik Trygg.
KEMI – luft och vatten LUFT OCH VATTEN KE år 8 Källängens skola.
Handläggares erfarenheter av arbete med nyanlända Etablering med hälsoperspektiv (EHP) //
Dagordning ♦Presentation av oss- namn, utbildning, arbetsuppgifter. ♦Presentation av deltagarna/gruppen. ♦Genomgång av TV-allmänt, fokus miljö. ♦Excelfil.
Fra WEB over produktion til levering. Kunden vælger Kunden vælger i tegne- programmet ud fra billeder – for eksempel 1 kogeplade 1 bordplade 3 skuffemoduler.
Ö PPEN FRÅGESTUND Den 26 augusti AGENDA Kravönskemål Aktuellt från förvaltningen Produktionssättning av resultatleveransen Status från Ladok3-projektet.
Barnahus Linköping Working together in Child Abuse cases.
Arithmetic and Geometric Means
Smart regulation in Sweden
About Statistics Service
Segments and Their Measures
Reflections on service provision based on results from Swedish national school studies Riga February 2018 Staffan Janson Sweden What is.
Endurheimt vistkerfa á Norðurlöndum - Reno
لمونځ نماز BÖNEN PRYER بسم الله الرحمن الرحيم الله ډير لوی دی
Incidenter och regelutveckling
Civitas Forum 2018 Linda Gustafsson Umeå
DRILL Prove each pair of triangles are congruent.
All about right triangles
Entergates Utbildningspaket HR
Projekt TDDD74 Hello,.
Presentation transcript:

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB ”Hemmasittare och vägen tillbaka”

Är skolan viktig?

Social rapport 2010, kap 7 Skolan är en skyddsfaktor! Betyg från grundskolan enskilt viktigaste faktorn - Gäller alla Inga/låga/ofullständiga betyg från åk 9, starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem. Ju tidigare avbrott i utbildningen desto större riskfaktor Skolprestationer är en variabel riskfaktor – det går att göra något åt. källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung mfl

Hur stort är problemet? Vi vet inte! Men ca 13% av svenska elever misslyckas i skolan Nationell kartläggning genomförs nu Två tidigare kartläggningar av skolverket – inte fullständiga ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/2007 Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Skolorna saknade rutiner för närvarokontroll

Vad kännetecknar hemmasittare? Skolan förknippas med ett känslomässigt obehag Frånvaron är ofta känd av föräldrarna Ingen kriminalitet, missbruk e.d. Eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande aktiviteter efter skola eller under lov Eleven har en önskan om att gå i skolan Eleven har svårt att själv bryta sin situation Eleven kan uppleva skolan som meningslös eller svårt att begripa syftet med lektioner/övningar

”Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit” Tvång är ingen bra metod

Insatser på flera nivåer Specialist- nivå Förstärkt nivå Generell nivå

2 miljoner elever i Sverige 2-3% 20-30% behöver särskilt stöd Alla elever behöver en bra skola

Allians

Vad leder till förändring? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians Gemensamma mål Metod Barn gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?

Hur skapar vi allians? Vilket är det vanliga bemötandet man får om man har problem eller gör dåliga saker? Hur bemöter vi elev och familj? Hur har deras bemötande sett ut tidigare? Vem har problem? Förändringsprat kontra motståndsprat Förmågan att möta andra människor så de klarar av att ta emot hjälp är något vi alla måste träna på! Det är vårt ansvar att ordna miljön sådan att elev och familj kan klara av målen!

Hur främjar vi närvaron i skolan? Tidig upptäckt är A och O! Tydliga rutiner för vad som ska göras när frånvaro upptäcks En elevhälsa som hjälper vuxna på skolan att anpassa undervisningen efter allas behov Att arbeta för goda relationer mellan lärare-elev. Att förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hindren tar över finns det bra hjälp att få

Skolan som första linjen? Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Giltig och ogiltig frånvaro. Vad har vi för gräns för frånvaro och vad gör vi då? Ha rutiner för möten. Vem sammankallar, vilka deltar, roller, agenda, dokumentation/beslut, uppföljning Kartlägg - Att tillsammans med elev och föräldrar undersöka orsak till frånvaron Ta hjälp från och samarbeta med andra, t ex socialtjänst, BUP Lägg extra krut på de i riskzon, strategier, checka in och ut hos någon

Hur upptäcker vi dem i tid?

Exempel på tidiga tecken Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t ex många sjukanmälningar Ofta magont/huvudvärk, vill gå hem Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda Minskat umgänge med kompisar Svårigheter med övergångar Social oro Svårigheter efter helger, lov

En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker

Att kartlägga skolfrånvaro Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta, ge förslag på åtgärder

Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara -Beteendeklasser/Specifika beteenden

Skolfrånvarobeteenden Beteenden som leder bort från målet ökad skolnärvaro Konflikter hemma på morgonen Vara vaken på natten Att avstå tidigare aktiviteter och intressen

Skolnärvarobeteenden Beteenden som leder mot målet ökad skolnärvaro Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Packa väskan inför skoldag Ha kontakt med klasskompisar

Ta information från föräldrar, elev, pedagoger, andra viktiga Hitta sätt att få info, hur man ställer frågor, genogram och livslinje Möten på mottagning, i skolan och i hemmet Mål med insats

Att undersöka tillsammans med skolan Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt, raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat

Individfaktorer Önskan om att gå i skolan? Vad gör eleven när hen inte är i skolan Fysiska symtom som påverkar närvaron Psykiatriska diagnoser Utvecklingshistorik Kognitiv förmåga, perceptionsavvikelser Sociala färdigheter, kompisar Tidigare insatser och resultat

Förbered eleven -vad ska vi göra -när/hur länge -varför -vad händer sen? Hitta sätt som passar eleven att kommunicera Gör upp samtalsregler Intressera dig för det eleven gör Validera

Exempel på frågor att ställa till eleven Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det vart för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något du gillar i skolan?

Familjefaktorer Familjeklimat Hur hanterar fld elevens problematik, hur påverkas de? Påverkan på resten av familjen Hur ser fld på eleven frånvaro Hereditet Föräldrarnas möjlighet till delaktighet Finns någon händelse som påverkat problemet Tidigare insatser och resultat

Orsaker och vidmakthållande faktorer som kan framkomma under kartläggningsfasen SKOLFRÅNVARO Specifik händelse,tex i familjen eller i skolan Psykiatriska svårigheter Neuropsykiatri Skolsituationen Föräldrarnas förmåga/eget mående Skärmtid

Pedagog=psykolog? Sociala kontakter Prata inför andra Prestera Byta aktivitet Använd skolan som en träningsarena för att öva på färdigheter!

Våra förutsättningar Uppdrag från socialtjänsten Arbete i team 5 ärenden/behandlare Teamträff 1 gång/vecka men punkter kring vad man ska gå igen Behandlingsgenomgång för alla ärenden 1 gång varannan vecka, checklista Handledning & möjlighet att konsultera specialpedagog Jourtelefon

Åtgärder under behandlingsfas Bör omfatta elev, föräldrar och skola Bör vara intensiv och flexibel, ca 3 tillfällen/vecka Planering för gradvist närmande av skolan. Vilka färdigheter saknas hos elev, fld och skola? Hur tränar vi det? Hur möter skolan elevens behov? Shapa beteenden och arbeta utifrån positiv förstärkning, fungerar både som information (rätt beteende i given situation) och uppmuntran (bra kämpat) Skola och behandling behöver bli en helhet Möjliggör samverkan, t ex medgivande att bryta sekretess

För eleven Hembesök till en början om nödvändigt, mål att ses utanför hemmet eller i skolmiljö, ca 2 gånger i veckan. Psykoedukation kring svårigheter och individspecifik innebörd Vardagliga funktioner, dygnsrytm, aktivering. Planera hembesök så att de stödjer målbeteenden Förtydliga syftet med övningar, på vilket sätt hjälper detta dig att nå målet Omsätta kunskap i praktiska övningar i skolriktning Kontakt via sms, skype?

För föräldrarna Samtal på mottagningen 1 gång/v och ev avstämningar om de är närvarande vid hembesök Ökad kunskap om problematiken och undersökande av de svårigheter de hamnar i, hur påverkas de? Hur kan de stötta sitt barn till mot de långsiktiga målen? Rutiner/struktur & familjeklimat Främja samarbete med skolan

För skolan Ökad kunskap om problematiken och hur behandlingsinterventioner kan implementeras i skolmiljö Planering för ökad närvaro, pedagogiskt, bemötande, andra elever Bör finnas en tydlig plan när eleven återvänder till skolan och den ska följas Göra anpassningar om behov finns Ta ansvar för samarbete med föräldrar Veckovisa uppföljningar/avstämningar till en början. Hjälpas åt med planering framåt.

Andra publikationer och kommande studier  Friberg, Karlberg, Lax, Palmér, Hemmasittare och vägen tillbaka –Insatser vid långvarig skolfrånvaro (2015).  Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro – KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010)  Gren Landell, Orolig och blyg i skolan (2014)  Regeringsuppdrag, Malin Gren Landell ska vara klar under ht- 16  Martin Forster – ”Fem gånger mer kärlek, Jag törs inte men gör det ändå”  Ross W Greene – ”Vilse i skolan, explosiva barn”  Någon bok om lågaffektivt bemötande