1. Migrationsrätt T6 26 mars 2012 Rebecca Stern

2. Politiken och juridiken ligger nära varandra på migrationsrättens område – diskussion om gränsdragningar Nationella och internationella aspekter: Förvaltningsrätt, arbetsrätt, socialrätt, EU-rätt, processrätt, folkrätt

3. Regeringens målsättning för migrationspolitiken ”…att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.” (Skr. 2010/11:29 s. 4)

4. EU Stora förändringar i och med EU-inträdet och den fria rörligheten 1999: EU beslutar om strävan mot gemensam asyl- och migrationspolitik Stockholmsprogrammet 2009 Strävan mot ett gemensamt asylsystem inom unionen

5. Utlänningslagen (2005:716) Utlänningsförordning (2006:97) lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll EU-direktiv: bl.a. skyddsgrundsdirektivet (2004/83/EG), asylprocedurdirektivet (2005/85/EG), familjeåterföreningsdirektivet (2003/86/EG), rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) Folkrättsliga instrument: Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen), FN-s tortyrkonvention, FN-s barnkonvention och Europakonventionen.

6. Instansordning Migrationsverket första instans Tre migrationsdomstolar (förvaltningsrätter) i Stockholm, Göteborg och Malmö – överprövar Migrationsverkets beslut Migrationsöverdomstolen: Kammarrätten i Stockholm. Prejudikatsinstans, ansvarar för praxisbildning. Prövningstillstånd krävs. Inte ändringsdispens.

7. Utlänningslagen 1 kap: definitioner, allmänna bestämmelser – se t ex 8 § om frihetsinskränkningar samt 10 och 11 §§ om barnets bästa och barns rätt att komma till tals. 2 kap: grundregler för att få resa in i och vistas i Sverige – olika regler för olika länders medborgare: pass, visering, uppehållstillstånd eller Schengenmedborgare ”Tremånadersregeln”

8. Utlänningslagen forts. Uppehållsrätt för EES- medborgare/familjemedlemmar: kap 3 a Förutsättningar stadgade i 3 §, direkt följd av EU-s rörlighetsdirektiv (2004/38/EG). Vem som kan få uppehållstillstånd (UT) regleras i 5 kap. Antingen rätt eller möjlighet att beviljas UT.

9. Uppehållstillstånd enl. 5 kap. UtlL Permanent eller tidsbegränsat Flyktingar/skyddsbehövande (1-2 §§), medlemmar av kärnfamiljen (barn under 18 år) (3 §), Sveriges internationella åtaganden (4 §) har rätt att beviljas UT Vissa anknytningar (3 a §), arbetskrafts- invandring (5 §), synnerligen ömmande omständigheter (humanitära skäl) (6 §) kan beviljas UT Försörjningskravet 3 b – 3 e §§

10. Asylrätt – statistik Antal människor på flykt i världen slutet av 2009: ca 43 miljoner, varav ca 27 miljoner inom hemlandet Antal personer på flykt som tar sig utanför grannländerna: knappt 20 % Utvecklingsländerna tar emot ca 80 % av de människor som är på flykt i världen

11. Asylrätt 4 kap UtlL innehåller regler om vem som är en flykting respektive skyddsbehövande Flyktingdefinitionen i 4 kap 1 § motsvarar i stort definitionen i Flyktingkonventionens artikel 1 A 2

12. Definitionen i Flyktingkonventionens artikel 1 A 2 …en person som i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land vari han är medborgare, samt är ur stånd, eller på grund av sådan fruktan […] icke önskar begagna sig av sagda lands skydd, eller den som, utan att vara medborgare i något land, till följd av sådana händelser befinner sig utanför det land vari han tidigare haft sin vistelseort, samt är ur stånd eller på grund av sådan fruktan som nämnts ovan inte önskar att återvända dit.

13. Utlänningslagens 4 kap. 1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som – befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som – av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit. Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2009:1542).första stycket2 b §

14. Tydlig koppling till mänskliga rättigheter Förföljelsebegreppet som sådant definieras generellt sett som varje mer allvarlig kränkning av en individs mänskliga rättigheter ”Välgrundad fruktan”: framåtsyftande bedömning, subjektiva och objektiva rekvisit Bevisbörda, utredningsansvar och ”benefit of the doubt” (se bl.a. MIG 2007:12, MIG 2006:1 och MIG 2012:2) UNHCR-s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställandet av flyktingars rättsliga ställning, riktlinjer och uttalanden

15. EU-s skyddsgrundsdirektiv Gäller tredjelandsmedborgare och statslösa, inte EU-medborgare Regler om flyktingar och alternativt skyddsbehövande Del av svensk rätt sedan 1 jan 2010

16. Alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 § Risk för tortyr och liknande behandling – bygger på MR-konventioner (EKMR, CAT, ICCPR) samt skyddsgrundsdirektivet Principen om non-refoulement (EKMR art 3, CAT art 3, FlyktingK art 33) ”Väpnad konflikt” bygger på humanitär- rätten och skyddsgrundsdirektivet

17. Skyddsbehövande i övrigt 4 kap 2 a § Andra varianter av väpnad konflikt än i 4 kap. 2 § (sällan använd) ”Svåra motsättningar” Miljökatastrofer

18. Internflykt – möjligheten till skydd i hemlandet ska prövas innan UT kan beviljas Dublinsystemet –reglerar vilken medlemsstat i EU som ska pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare som givits in i en av unionens medlemsstater. Infördes för att man inom EU dels skulle vara säker på att en asylansökan faktiskt blir prövad i något av medlemsstaterna; dels för att undvika att en ansökan görs och prövas i flera länder samtidigt.

19. Att läsa mer: www.domstol.se för Migrationsöverdomstolens vägledande avgörandenwww.domstol.se www.migrationsverket.se/lifos (Migrationsverkets landinformationssystem, praxis etc.)www.migrationsverket.se/lifos Doktrin (begränsat ang. Sverige, mycket om internationell flyktingrätt/Europa)