1. Sonja Vidjeskog Vad är inte ett ”moget” språk? Synpunkter på gränsdragningsproblematiken Mognadsprovet i utveckling, Helsingfors 6.3.2009

2. Min erfarenhet av språkgranskning  Till vardags föreståndare för kommunikationsavdelningen på Språkcentret vid Åbo Akademi  Ansvarat för att organisera och planera språkvården  Rekryterat, utbildat och handlett språkgranskare  Språkgranskat flitigt  Alterneringsledig sedan i somras – fått perspektiv  Ska blicka bakåt på språkgranskningen vid ÅA under läsåret 2007–2008

3. Språkgranskning vid Åbo Akademi (1)  Vid ÅA språkgranskas också andra texter än mognadsproven  Inom grundexamen har följande texter språkgranskats: en fackuppsats (i ”gamla systemet”) kandidatavhandlingen pro gradu-avhandlingen eventuellt en svensk sammanfattning ett mognadsprov

4. Språkgranskning vid Åbo Akademi (2)  Också finskspråkiga studerande skriver texterna, inklusive mognadsprovet, på svenska  Pro gradu-avhandlingarna kan, enligt överenskommelse, skrivas på engelska  Då måste skribenten ha en sammanfattning på svenska

5. Språkgranskning vid Åbo Akademi (3)  Alla texttyper intressanta i det här sammanhanget  Vår bedömning utgår från samma grundkrav, men avvikelser tillåts utifrån skribentens språkliga status och den examen som avläggs  Jämför ”goda” resp. ”utmärkta” kunskaper och ”tillräckliga” resp. ”goda” kommunikativa färdigheter

6. Läsåret 2007–2008 - ett speciellt år för språkgranskningen  Övergången till Bologna gav en ökning av alla texttyper  Kunde förutse toppen och planera för den  Däremot mycket små möjligheter att styra den, t.ex. att fördela arbetsbördan  Alla inlämnade texter garanteras språkgranskning inom en given tidsram

7. Exempel på förberedelser (1)  I god tid en utbildning för att rekrytera och köra in nya språkgranskare  Under våren 2008 sammanlagt tio svenska språkgranskare i Åbo  Hade hunnit få både utbildning, handledning och lite erfarenhet

8. Exempel på förberedelser (2)  Sedan 2002 skickas ett elektroniskt utlåtande till skribenten  Tog fram ett nytt verktyg för att informera om och dokumentera resultatet  Förbättrade de tekniska lösningarna och förenklade formuläret  Verktyget testades och förbättrades inför arbetstoppen  Togs i bruk i februari 2008

9. Exempel på förberedelser (3)  Information om språkgranskningsprocessen, kraven m.m.  Informerade studenterna, på kurser, på seminarier och på webbsidor, anslagstavlor, med e-brev osv.  Informerade fakultetskanslierna, handledarna  Budskapet: Du kan själv inverka på hur smidig processen blir. Lämna därför in välskrivna texter och i god tid.  Ändå...

10. Kriterier i språkgranskningen I språkgranskningen har språkgranskaren bedömt om följande kriterier uppfylls i tillräcklig grad:  Stilen är enhetligt vetenskaplig  Texten är sammanhängande och klar  Texten är fri från påverkan från andra språk  Meningsbyggnaden är korrekt  Syftningarna är korrekta och tydliga  Prepositionerna är rätt använda  Ord och uttryck är rätt använda  Finlandismer har undvikits  Böjningen är korrekt  Stavningen är korrekt  Svenska skrivregler följs

11. Språkgranskningen i siffror (Språkcentret i Åbo)  Januari–september 2007: 1367 godkända texter  Januari–september 2008: 2034 godkända texter  Under läsåret 2007–2008: 2410 godkända texter

12. Godkända texter läsåret 2007-2008

13. Godkända svenska texter februari-juli - per månad och texttyp

14. Underkända svenska texter - per månad och texttyp

15. Godkända och underkända februari-juli MPKADI+PGSS Februari godkända3318194 underkända0000 Mars godkända5539296 underkända3021 April godkända94464216 underkända0102 Maj godkända30217912551 underkända61378 Juni godkända1951187541 underkända4567 Juli godkända4629358 underkända1202 739:725/14450:429/21340:325/15146:126/20

16. Godkända och underkända februari-juli MPKADI+PGSS Februari-juli godkända725429325126 underkända14211520

17. Anmärkningar i 18 underkända mognadsprov  Stilen är enhetligt vetenskaplig1  Texten är sammanhängande och klar3  Texten är fri från påverkan från andra språk0  Meningsbyggnaden är korrekt9  Syftningarna är korrekta och tydliga2  Prepositionerna är rätt använda3  Ord och uttryck är rätt använda7  Finlandismer har undvikits0  Böjningen är korrekt6  Stavningen är korrekt4  Svenska skrivregler följs1

18. Övriga anmärkningar på underkända mognadsprov  Motsvarar inte utmärkt svenska (1 mognadsprov)  För kort för att kunna utgöra bedömningsunderlag (2 mognadsprov)  För många fel (2 mognadsprov)

19. Anmärkningar i 24 underkända sammanfattningar  Stilen är enhetligt vetenskaplig1  Texten är sammanhängande och klar5  Texten är fri från påverkan från andra språk10  Meningsbyggnaden är korrekt12  Syftningarna är korrekta och tydliga8  Prepositionerna är rätt använda10  Ord och uttryck är rätt använda13  Finlandismer har undvikits1  Böjningen är korrekt7  Stavningen är korrekt10  Svenska skrivregler följs4

20. Övriga anmärkningar i underkända sammanfattningar  Obearbetade (3 sammanfattningar)  För många stavfel! (1 sammanfattning - med över 60 särskrivningar)

21. Jämför antalet anmärkningar i de båda texttyperna  Texten är fri från påverkan från andra språk0/10  Syftningarna är korrekta och tydliga2/8  Prepositionerna är rätt använda3/10  Ord och uttryck är rätt använda7/13  Stavningen är korrekt4/10

22. Implicit konklusion Sammanfattning:  Studenterna är rätt bra på att skriva fritt för hand utan hjälpmedel.  Studenterna har betydligt större svårigheter med att sammanfatta, återge källor också på andra språk och sammanställa till begripliga texter? Mäter det traditionella mognadsprovet rätt förmåga? Vilken förmåga behövs i arbetslivet?