KEMI – luft och vatten LUFT OCH VATTEN KE år 8 Källängens skola

KEMI – luft och vatten LUFT KE år 8 Källängens skola

LUFT 1 m 3 luft väger ca 1,3 kg. Kan man bära luften i NO-salen om man ”packar ihop” den till en boll? Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.

GASER Ingen bestämd volym Expanderar (utvidgar sig) tills det fyllt tillgängligt utrymme. Var och en av molekylerna eller atomerna rör sig helt oberoende av de övriga. Gasformiga ämnen har egenskaper som gör att man kan skilja dem åt.

LUFTEN

KEMI – luft och vatten NÅGRA GASER KE år 8 Källängens skola

SYRE Heter även oxygen. Alla syremolekyler kommer från de gröna växterna. Syremolekyler förbrukas vid förbränning. Syre är nödvändigt för vår andning och för att eld ska kunna brinna. Utvinns ur luften eller framställs genom sönderdelning av vattenmolekyler. Används till andningsgas, tillverkning av stål, blekning av pappersmassa, svetsning. Syremolekyl O 2

KVÄVE Heter även nitrogen. Ogiftigt ämne (luft består till 78% av kväve) Endast enstaka bakterier och alger kan använda sig av luftens kväve. Allt liv innehåller kväveatomer. Används till tillverkning av gödningsmedel, färgämnen, läkemedel. Flytande kväve används som kylmedel. Kvävemolekyl N 2

VÄTE Det lättaste av alla ämnen Vanligaste atomslaget i universum Brinner mycket intensivt i luft eller syre – ibland sker förbränningen med en knall Knallgas - en blandning av väte och syre. Vid reaktionen bildas vatten Fås fram genom att sönderdela vattenmolekyler med hjälp av elektricitet Används vid tillverkning av margarin, ammoniak och saltsyra, bränsle i rymdraketer Vätemolekyl H 2

KNALLGAS Knallgas En blandning av väte och syre. Vid reaktionen bildas vatten

OZON  Reagerar lätt med andra ämnen Livsviktig högt upp i atmosfären - skyddar mot solens UV-strålar. Skadas av freoner. Giftig på marknivå Används bl.a. för att döda mögel i fuktskadade hus, blekmedel för pappersmassa. Syremolekyl, O 2 Ozonmolekyl, O 3

BILDNING OZON Bildas högt upp i atmosfären → energirik solstrålning slår sönder syremolekyler till fria atomer → de fria atomerna sätter sig omedelbart på en ny syremolekyl 3 O 2 + energi → 2 O 3 Kan även bildas på annat sätt:

FÖRSTÖRA OZON (Exempel)

KEMI – luft och vatten ÄDELGASER KE år 8 Källängens skola

ÄDELGASER Mycket stabila Helium – lättast av alla ämnen efter väte. Används i bl.a. ballonger och luftskepp. Radon – farlig gas. Radonatomer faller sönder och avger då en strålning som kan framkalla cancer. Neon - rött sken i neonskyltar Argon – blått sken i lysrör. Glödlampor. Skyddsgas vid svetsning för att förhindra att metalloxider bildas. Xenon och krypton → speciella belysningsanläggningar

Helium 2 He Neon 10 Ne Argon 18 Ar Krypton 36 Kr L M K: max 2 e - L: max 8 e - M: max 8 e - om det ligger ytterst Om det finns skal utanför kan man dock få plats med 18 elektroner i M-skalet. K ATOMENS UPPBYGGNAD

KEMI – luft och vatten OXIDER KE år 8 Källängens skola

OXIDER Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med ett annat atomslag. När någonting brinner bildas det alltid oxider. En sådan reaktion kallas förbränning. I luften finns oxider med kolatomer, kväveatomer och svavelatomer. De kallas koloxider, kväveoxider och svaveloxider.

KOLDIOXID När ämnen med kolatomer brinner i luft bildas koldioxid. Vid ofullständig förbränning (syrebrist) bildas i stället kolmonoxid som är giftigt. När vår kropp förbränner maten bildas också koldioxid.

KOLDIOXID Mycket god löslighet i vatten → stora mängder i haven. Används vid algernas fotosyntes eller för skaluppbyggnad hos många havslevande djur. När koldioxid bubblas genom vatten stannar en del koldioxidmolekyler kvar i vattnet. Gasen löser sig och lösningen kallas kolsyra. Tung gas som tränger undan luft → bra vid brandsläckning. Läskedrycksframställning, gödningsämne i växthus m.m.

KEMI – luft och vatten VATTEN KE år 8 Källängens skola

Drygt 70 % av jordytan är täckt av vatten 97 % av allt vatten finns i haven Kroppen består av ca 70 % vatten

H 2 O - Vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer Hög ytspänning – molekylerna håller ihop hårt. Gör att stora droppar kan bildas och att insekter kan gå på vatten. Ytspänningen ger stark kapillärkraft → vatten kan sugas upp från marken genom växternas tunna kärl - ”klättrar uppför” väggarna Lättare i fast form än som vätska (motsatsen gäller för de flesta andra ämnen) → flytande vatten under isen förhindrar bottenfrysning av sjöar.

AVDUNSTNING KONDENSATION NEDERBÖRD Vattenförråd i snö och is AVRINNING GRUNDVATTEN- AVRINNING SMÄLTVATTEN- AVRINNING

RENING AV DRICKSVATTEN Grundvatten har ”silats” genom jord och sand och behöver inte renas så mycket. Ytvatten behöver renas. Rening sker ofta med grovsilning, flockning, filtrering och bakteriedödande medel. Flockning → tillsätter ämnen som tar med sig föroreningar när de faller till botten

RENING AV AVLOPPSVATTEN Avloppsvatten renas i tre steg: mekanisk rening, biologisk rening och kemisk rening: –Mekanisk rening → vattnet silar och uppslammade ämnen faller till botten. –Biologisk rening → mikroorganismer äter upp föroreningar som innehåller kolatomer. Sedan blir mikroorganismerna till bottenslam. –Kemisk rening → tar bl.a. bort fosfat from tvättmedel med hjälp av flockning.

KEMI