1. Samhällsekonomi Inkomst – pengar in i kassan Utgift – pengar ut ur kassan

2. Ekonomiska kretsloppet Privat sektor Privat sektor – privata företag som ägs av ”vanligt folk” Ofta aktiebolag – ägs av aktieägare Målsättning; gå med vinst Exempel på privata företag; Volvo, Telia, TV4

3. Offentlig sektor Offentlig sektor – stat, landsting och kommun Behöver gå jämnt upp Ofta kopplat till sjukvården, skola osv.

4. Hushåll Hushåll – en familj eller person, den som ska försörjas

5. Lön – betalning för att göra ett jobb Skatt – betalning till staten, exempelvis från lönen. Går till sådant som alla betalar, ex. sjukvård och skola Bidrag – ekonomiskt stöd till den som på något vis behöver hjälp med pengar

6. Vara – en sak som köps; en bil, en katt en grönsak Tjänst – ett jobb som köps; snickare, målare

7. Hushåll Privat sektor Offentlig sektor

8. Hushåll Privat sektor Offentlig sektor Skatter, bet för v/t Lön, bidrag

9. Hushåll Privat sektor Offentlig sektor Skatter, bet för v/t Lön, bidrag Skatte r Skatte r, bet för v/t

10. Hushåll Privat sektor Offentlig sektor Skatter, bet för v/t Lön, bidrag Skatte r Skatte r, bet för v/t Lön Bet för v/t

11. Bra och dåliga tider Tillväxt= den positiva utvecklingen i ett land  Högre löner, högre BNP osv BNP=Bruttonationalprodukt, värdet av alla varor tillverkas och säljs samt värdet av alla tjänster som säljs i ett land under ett år

12. Högkonjunktur När ett land går bättre än den förväntade tillväxten Normal tillväxt Högkonjunktur

13. Lågkonjunktur När ett land går sämre än den normala tillväxten Normal tillväxt Högkonjunktur Lågkonjunktur

14. Konjunkturen på lång sikt, både upp och ner Många arbetslösa, folk är fattiga Många har jobb Här är vi nu

15. Varför det blir högkonjunktur... Ftg gör vinst Ftg ökar produktion en Ftg investerar Lånegivninge n ökar på bankerna Lönerna ökar när det blir blir arbetskraftsbrist Arbetslösheten minskar Prisnivån ökar, det blir inflation Räntan blir så hög att ftg slutar investera Överinvesteringa r leder till uppsägningar Högkon- junktur Men...

16. Högkonjunktur (=HK)‏ Landet producerar ÖVER sin förmåga. Det innebär en brist på resurser (=arbetskraft, råvaror osv.)‏ Låg arbetslöshet. Ftg jagar arbetare Löneökning – ftg betalar höga löner för att få de bästa arbetarna Överproduktion leder till sk flaskhalsar. Brist på något gör att produktionen inte kan uppehållas vid samma höga nivå.

17. Hk övergår i Lk Ftg och hushåll är försiktiga – investeringar na minskar Ftg:s vinster förväntas minska - börsnedgång, folk förlorar pengar Efterfrågan minskar Ftg tvingas sparka arbetare – arbetslösheten ökar Prisnivån ökar, det blir inflation Räntan blir så hög att ftg slutar investera Överinvesteringa r leder till uppsägningar

18. Det bästa är en jämn nivå. Detta löses genom att kapa topparna och dalarna.  Topparna kapas genom högre skatt, som sedan sparas till sämre tider när regeringen kan satsa pengar.  Detta kan göra på flera sätt, bl.a; Höga skatter i HK för att kunna stimulera med låg skatt i LK

19. Höjda skatter Sänkta skatter

20. Ekonomisk politik Marknadsekonomi Planekonomi Blandekonomi

21. Planekonomi Politiker bestämmer vad som ska tillverkas under en period  Ex; under fem år ska det tillverkas 10 miljoner par skor  Alla företag är statliga  Mål; Tillverka det som behövs Hela befolkningen ska ha arbete  En planekonomi kan aldrig vara en demokrati, få personer bestämmer allt

22. Problem för planekonomier;  Hur ska man bestämma vad som ska tillverkas?  Vad händer om något oförutsett inträffar?  Hur blir det med kvalitén utan konkurrens?  Vad händer med priset?  Vad händer om varan börjar ta slut? Panik?  Vem tar fram ny teknik?  Fusk? Spikproblemet!

23. Marknadsekonomi Ett företag tillverkar de varor som de som handlar vill ha (ex; ingen tillverkar vita whiteboardpennor)‏ Företagen vill sälja så dyrt som möjligt De som handlar vill köpa så billigt som möjligt

24. Konkurrens  Många ftg krigar om att sälja en produkt - priset sjunker eftersom folket köper till lägsta pris  Varorna måste vara bra (hög kvalité), annars köper inte folket den varan  Priset på varan kan inte sjunka för lågt, då tjänar man inte längre på tillverkningen

25. Blandekonomi Staten lägger sig i vissa delar av ekonomin  Ex; skatter,  Några statliga företag

26. Blandekonomi Marknadsekonomi Planekonomi Sverige, Norge USAKina

27. Utbud och efterfrågan Efterfrågan = så många som vill köpa en vara till ett visst pris Utbud = Så många ftg vill tillverka en vara till ett visst pris

28. Efterfrågan Pris Antal varor

29. Efterfrågan Pris Antal varor

30. Utbud Pris Antal varor

31. Utbud Pris Antal varor

32. Utbud och efterfrågan Pris Antal varor

33. Jämnviktspriset Pris Antal varor

34. Efterfrågan ökar Pris Antal varor

35. Efterfrågan minskar Pris Antal varor

36. Utbudet ökar Pris Antal varor

37. Utbudet minskar Pris Antal varor

38. Hög efterfrågan = högt pris Låg efterfrågan = lågt pris Stort utbud = lågt pris Litet utbud = högt pris Hög efterfrågan och litet utbud = jättehögt pris Låg efterfrågan och stort utbud = jättelågt pris

39. Efterfrågan ökar = priset stiger Efterfrågan sjunker = priset sjunker Utbudet minskar = priset ökar Utbudet ökar = priset minskar

40. Banker Du lånar pengar av banken – Räntan betalar DU till banken som en avgift Du sparar pengar - Räntan betalar BANKEN till dig, för att du har pengarna hos banken (Räntan är ungefär den förväntade värdeminskningen av valutan – inflationen)‏ Bankernas sätt att tjäna pengar är inlåningsräntan är högre än sparräntan

41. Låg ränta – folk vill låna av banken Hög ränta – folk vill spara pengar i banken

43. Vem bestämmer räntan? Riksbanken, Sveriges bank, har en styrränta Bankerna följer riksbankens styrränta Om riksbanken vill att folk ska handla mycket – sänk räntan, då vill folk låna Om riksbanken vill att folk ska spara pengar – höj räntan, då vill folk spara pengarna

44. Inflation Prisökning utan att varor förändras i kvalité Pengarna blir mindre värda Pengar som sparas i en bank kompenseras med räntan – räntan ska vara den samma som den förväntade inflationen Jättehög inflation = pengar blir värdelösa

45. Hur blir det inflation? För höga löneökningar leder till att priserna stiger som i sin tur leder till att lönerna ökar. Ond spiral... Ett annat sätt är att trycka för mycket pengar.

46. Inflationsmålet – 2% per år – eftersom en prissänkning är jättefarlig Kallas deflation, gör att alla sparar sina pengar eftersom allt blir billigare och billigare ju längre du väntar. Ekonomin avstannar helt!

48. Jämför...

49. 40% 30 % 20 % 10 %

50. Phillipskurvan (sambandet arb.löshet - inflation)‏ Inflation Arbetslöshet

51. Inflation Arbetslöshet Hög arbetslöshet ger låg inflation (låga löneökningar)‏

52. Inflation Arbetslöshet Låg arbetslöshet ger hög inflation (snabb löneökning)‏

53. Inflationens skador Pengar som sparas i en bank (med låg ränta) blir på sikt värdelösa. En galopperande inflation gör därmed sparare panka. Yrkesgrupper med löner bundna till avtal kan inte påverka sin lön vid en hastig inflation.

54. Välfärd (dit våra skattepengar går)‏ Socialt skyddsnät = vad som än händer kommer staten ta hand om dig Föräldraförsäkring – stanna hemma med nyfött barn Barnbidrag Bostadsbidrag Sjukersättning Arbetslöshetsersättning Socialbidrag Pension

55. Att privatisera Låta ett företag driva ex. ett äldreboende

56. Handel med andra länder Export – sälja till andra länder Import – köpa från andra länder Marknader 2007 Handelsbalans = Export-Import  Om exporten är högre än importen så tjänar Sverige pengar  Bäst är att sälja färdiga varor, som bilar

57. I-land = industriland (USA, Västeuropa)‏ U-land =utvecklingsland (Afrika, vissa delar av Asien)‏ NIC-länder = nearly indust. countries (ex Kina)

58. BNP Bruttonationalprodukt Nackdelar;  Få rika ger hög BNP  Miljöförstöring räknas dubbelt  Att hjälpas åt räknas inte Alternativ  Grön BNP  BNP per capita  HDI (Human development index)‏  BNI (Bruttonaionalinkomst) per capita

60. Valuta Valuta = ett lands pengar Fast växelkurs  Riksbanken bestämmer värdet på valutan, ofta är den knuten till en annan valuta  När värdet på valutan sänks = devalvera

61. Rörlig växelkurs  Värdet på valutan ändrar sig från dag till dag, beroende på efterfrågan på valutan.  Ex; Ett lands ekonomi går bra, det blir då dyrt att köpa valutan eftersom efterfrågan på den är hög. Ett lands ekonomi går dåligt, då vill få köpa valutan och den blir billig.